personligt.

Jag vet inte om det är en
försenad 20:års kris jag hamnat i eller något.
Men just nu känner jag mig mer
förvirrad än någonsin.
hahaha.
Jag vet inget om framtiden, jag vet inte
vad jag vill, borde eller ska?
jag vet helt enkelt ingenting.
Vi har iallafall kommit fram till att
lägenhet får vänta.
Vill Emil jobba inom det millitära
efter lumpen så
ska inte jag & en lägenhetshyra hindra honom.
Jaja. nog om mig. godnatt!
I morgon jobbar jag 7-13.
skönt, då hinner jag med stallet medans det är ljust!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0